Underskott för staten i april 2020

Statens betalningar resulterade i ett underskott på 38,9 miljarder kronor i april. Riksgäldens prognos var ett underskott på 6,8 miljarder kronor. Skillnaden beror främst på lägre skatteinkomster än beräknat och utbetalningar av permitteringsstöd. En återbetalning av lån från Riksbanken motverkade underskottet i april med 17,7 miljarder kronor.

Det primära saldot blev 49,5 miljarder kronor lägre än prognostiserat. Skatteinkomsterna var cirka 25 miljarder kronor lägre än beräknat. Främst var inkomsterna från företagsskatt och arbetsgivaravgifter lägre, samtidigt som utbetalningarna från skattekontot var cirka 15 miljarder kronor högre än väntat. Utbetalningarna från Tillväxtverket var ungefär 16 miljarder kronor högre än beräknat som en följd av att de handlägger utbetalningar av permitteringsstöd. Därutöver var utbetalningarna från bland annat Kammarkollegiet och Trafikverket något högre än prognosticerat.

Riksgäldens nettoutlåning till myndigheter m.fl. var 17,7 miljarder kronor lägre än beräknat. Det beror främst på att ett lån till Riksbanken som förföll i april, refinansierades redan i mars. Det är således bara fråga om en omfördelning av nettoutlåning mellan mars och april.

Räntebetalningarna på statsskulden var 0,3 miljarder kronor högre än prognos.

För tolvmånadersperioden till och med april 2020 visade statens betalningar ett överskott på 27,6 miljarder kronor.

Statsskulden uppgick till 1 148 miljarder kronor i slutet av april.

Utfallet för maj 2020 publiceras den 5 juni, kl. 09.30.

Virusutbrottet kommer leda till stora underskott under prognosperioden, 2020-2021

Utbrottet av covid-19 får allvarliga konsekvenser för den ekonomiska utvecklingen såväl i Sverige som i omvärlden. I syfte att mildra effekterna har en rad olika stödåtgärder vidtagits. Därtill kommer inkomsterna för företag och löntagare att bli lägre än tidigare prognoser som en följd av den ekonomiska nedgången. Även utgifterna bedöms öka utöver de stödåtgärder som presenterats.

Riksgälden avser att återkomma med en samlad bedömning om den ekonomiska utvecklingen, prognoser för statens budgetsaldo och en ny upplåningsplan i rapporten ” Statsupplåning – prognos och analys 2020:2” den 19 maj.

Kontakt

Pressfunktionen, 08 613 47 01

Statens budgetsaldo och nettolånebehov1 (miljoner kronor)  
 Utfall apr.Prognos apr.Differens apr.Ack. diff.2Utfall 12-mån
Budgetsaldo-38 895-6 810-32 085-48 80927 647
Nettolånebehov138 8956 81032 08548 809-27 647
Primärt saldo358 7769 25249 52440 2832 463
Nettoutlåning till myndigheter m.fl.4-19 849-2 136-17 71210 231-52 461
Räntor på statsskulden-33-306273-1 70522 352
  - Ränta på lån i svenska kronor-811-754-57-2 62216 496
  - Ränta på lån i utländsk valuta-112-46-66-212-400
  - Realiserade valutakursdifferenser8904943951 1296 256
1 Nettolånebehovet motsvarar budgetsaldot med omvänt tecken. 
2 Summan av månatliga prognosdifferenser sedan senaste prognos (februari 2020).
3 Nettot av statens primära utgifter och inkomster. 
4 Nettot av myndigheter med fleras in- och utlåning i Statens internbank. Nettoutlåningen innehåller såväl löpande statlig verksamhet som tillfälliga poster, vilka kan beslutas med kort varsel. In- och utlåningen påverkar nettolånebehovet och statsskulden, men omfattas inte av det statliga utgiftstaket.

Statistik om nettolånebehovet, statens upplåning och statsskulden:

https://www.riksgalden.se/sv/statistik/statistik-om-statens-upplaning/

Det månatliga utfallet av statens nettolånebehov ingår i Sveriges officiella statistik.

Bilaga