Statsskulden växer när viruseffekter slår på budgeten

Svensk ekonomi har bromsat in snabbt och kraftigt till följd av coronaviruset och återhämtningen kommer att ta tid. Nedgången i ekonomin och de stödåtgärder som vidtagits leder till stora underskott i statsbudgeten och ökad statsskuld.

Riksgäldens prognos visar underskott i statsbudgeten på 402 miljarder kronor i år och 76 miljarder kronor 2021. Det är en kraftig försvagning av budgetsaldot jämfört med föregående prognos. Riksgälden möter underskottet genom att öka upplåningen i alla skuldinstrument.

– Det är ett exceptionellt läge vi befinner oss i och osäkerheten är stor, men Riksgälden har god beredskap att öka upplåningen. Statsskulden kommer att växa snabbt men ökningen sker från en låg nivå efter de senaste årens överskott, säger riksgäldsdirektör Hans Lindblad.

Krympande ekonomi och stödåtgärder tynger budgeten

Riksgälden räknar med att BNP faller med 6,5 procent i år. Även om det sker en återhämtning nästa år är den inte tillräcklig för att BNP ska komma tillbaka till nivåerna före krisen under prognostiden. De stora underskotten i statsbudgeten förklaras av både den ekonomiska nedgången och de åtgärder som regeringen vidtagit för att mildra de samhällsekonomiska konsekvenserna av virusutbrottet.

Osäkerheten i prognoserna är större än normalt och beror både på pandemins förlopp samt vilka smittbegränsande och ekonomisk-politiska åtgärder som vidtas.

Svensk ekonomi och statsfinanserna
Förra prognosen inom parentes	2019	2020	2021
BNP (%)	1,2	-6,5 (1,0)	4,5 (1,8)
Arbetslöshet (% av arbetskraften)	6,8	10 (7,2)	10,7 (7,4)
Budgetsaldo (miljarder kronor)	112	-402 (-14)	-76 (-14)
Finansiellt sparande (% av BNP)	1,2	-5,8 (0,7)	-3,3 (0,3)
Finansiellt sparande (miljarder kronor)	60	-276 (37)	-167 (14)
Statsskuld (% av BNP)	22	31 (21)	31 (21)

Ökad upplåning i samtliga skuldslag

Det ökade lånebehovet till följd av virusutbrottet har hittills hanterats med statsskuldväxlar och annan kortfristig upplåning. Stocken av statsskuldväxlar kommer att fortsätta växa och från och med juni ökar även obligationsupplåningen. Volymen av nominella statsobligationer höjs då till 5 miljarder kronor per auktion och sedan successivt till 6 miljarder kronor.

I planen för 2020 ingår också en emission på omkring 10 miljarder kronor i en ny 25-årig statsobligation och ett antagande om minst lika mycket i den gröna obligation som Riksgälden ska ge ut. Antagandet för den gröna obligationen är försiktigt och volymen kan bli upp till dubbelt så stor. Även upplåningen i realobligationer och i utländsk valuta ökar.

Statens upplåning, miljarder kronor
Förra prognosen inom parentes	2019	2020	2021
Nominella statsobligationer	30	97 (51)	115 (60)
Realobligationer	8	13 (9)	17 (9)
Statsskuldväxlar (stock vid slutet av året)	20	220 (55)	250 (68)
Obligationer i utländsk valuta	19	105 (59)	78 (48)
–  varav vidareutlåning till Riksbanken	19	61 (59)	49 (48)
–  utöver vidareutlåning	0	44 (0)	29 (0)

Statsskulden växer från en historiskt låg nivå

Statsskulden beräknas öka från 1 113 miljarder kronor i slutet av 2019 till 1 556 miljarder kronor i slutet av 2021. Som andel av BNP ökar statsskulden från 22 procent till 31 procent.

Maastrichtskulden väntas öka från cirka 35 procent av BNP 2019 till 45 procent i slutet av nästa år. Detta mått omfattar den konsoliderade skulden för hela den offentliga sektorn och brukar användas vid internationella jämförelser. Det är också detta mått som ligger till grund för det finanspolitiska ramverkets skuldankare på 35 procent av BNP.

Rapporten finns bifogad nedan.

Kontakt

Rapporten presenteras på en digital pressträff i dag 19 maj kl. 10.00.

Länk till livesändningen av pressträffen

Journalister har möjlighet att skicka in frågor för besvarande under pressträffen. För mer information eller intervjuförfrågningar, kontakta pressfunktionen.

Riksgäldens pressfunktion: 08 613 47 01

Riksgälden är statens finansförvaltning. I uppdraget ingår att hantera statens upplåning och förvalta statsskulden. Målet är att göra det till en så låg kostnad som möjligt utan att risken blir för hög. I rapporten Statsupplåning – prognos och analys, som kommer ut tre gånger om året, presenteras prognoser för den ekonomiska utvecklingen och statens budgetsaldo de närmaste två åren. Utifrån dessa beräknar Riksgälden statens upplåningsbehov och tar fram en plan för upplåningen som också redovisas i rapporten.

Bilaga

• Rapport: Statens upplåning – prognos och analys 2020:2, pdf