Statens finanser stärks när Riksbanken återbetalar lån 

Statens finanser stärks när Riksbanken återbetalar lån 

Återhämtningen i svensk ekonomi fortsätter efter en tillfällig svacka i början av året och bidrar till att statsfinanserna stärks gradvis. Även andra faktorer får stor påverkan på statsbudgeten i år och 2022. Pandemin fortsätter prägla utvecklingen med nya finanspolitiska åtgärder som ökar utgifterna. Samtidigt kommer det in pengar när Riksbanken återbetalar valutalån hos Riksgälden, vilket stärker statsbudgeten.

Efter att coronapandemin medförde ett budgetunderskott på 221 miljarder kronor förra året visar Riksgäldens nya prognos ett underskott på 63 miljarder kronor i år och ett överskott på 30 miljarder kronor 2022. Förstärkningen drivs av att Riksbanken betalar tillbaka de lån Riksgälden har tagit upp till valutareserven och av en ekonomisk återhämtning, men  motverkas till stor del av kostnaderna för både nya och förlängda finanspolitiska åtgärder.  

– Vi är inte igenom den här pandemin än. När det gäller svensk ekonomi ser vi positiva tecken, även om förbättringen går förhållandevis långsamt, säger riksgäldsdirektör Hans Lindblad.

Prognos för svensk ekonomi och statsfinanserna
Förra prognosen (okt -20) inom parentes	2020 utfall	2021	2022
BNP-tillväxt (%)	-2,8* (-3,5)	2,4 (3,8)	4,0 (3,4)
Arbetslöshet (% av arbetskraften)	8,3	8,6 (9,2)	7,5 (8,2)
Budgetsaldo (miljarder kronor)	-221	-63 (-80)	30 (-25)
Finansiellt sparande (miljarder kronor)	-169	-140 (-114)	-47 (-13)
Finansiellt sparande (% av BNP)	-3,4* (-3,8)	-2,7 (-2,2)	-0,9 (-0,2)
Statsskuld (miljarder kronor)	1280	1348 (1408)	1324 (1436)
Statsskuld (% av BNP)	26* (27)	26 (27)	25 (26)
Maastrichtskuld (% av BNP)	40* (40)	40 (41)	38 (41)

* Utfall för BNP 2020 finns inte tillgängligt. Siffran avser Riksgäldens senaste prognos (februari 2021)

Obligationsupplåning fördelas om från kronor till utländsk valuta

Som en följd av att valutaupplåningen åt Riksbanken upphör fördelar Riksgälden om en del av den egna obligationsupplåningen från kronor till utländsk valuta. Syftet är att upprätthålla en närvaro på den internationella kapitalmarknaden.

För att skapa utrymme för egen valutaupplåning sänks emissionsvolymen i nominella statsobligationer till 4,5 miljarder kronor per auktion från augusti 2021 i stället för att höjas som tidigare aviserats. Riksgälden kommer att ge ut obligationer i utländsk valuta för motsvarande 17 miljarder kronor per år 2021 och 2022. Att Riksgälden tar upp lån i utländsk valuta innebär inte att valutarisken i statsskulden ökar eftersom lånen valutasäkras. I övrigt görs inga större ändringar i upplåningsplanen.

Statens upplåning, miljarder kronor
Förra prognosen (okt -20) inom parentes	2020 utfall	2021	2022
Nominella statsobligationer	100	96 (105)	90 (110)
Realobligationer	13	21 (21)	21 (21)
Gröna obligationer	20	0 (0)	0 (0)
Statsskuldväxlar (stock vid årets slut)	173	185 (188)	225 (175)
Obligationer i utländsk valuta	43	17 (61)	17 (58)
–      för vidareutlåning till Riksbanken	43	0 (61)	0 (58)
–      för egen räkning	0	17 (0)	17 (0)

Statsskulden planar ut och vänder neråt

Statsskulden var 1 280 miljarder kronor i slutet av 2020, vilket motsvarar 26 procent av BNP. I år beräknas statsskulden öka till 1 348 miljarder kronor för att sedan minska till 1 324 miljarder kronor 2022. Det motsvarar 26 procent respektive 25 procent av BNP.

Hela den offentliga sektorns skuld enligt Maastricht­måttet väntas minska från 40 procent av BNP i slutet av 2020 och 2021 till 38 procent i slutet av 2022. Det är detta mått som används i det finanspolitiska ramverket för det så kallade skuldankaret som innebär att skulden ska uppgå till 35 procent av BNP (±5 procentenheter).

Statens upplåning – prognos och analys 2021:1, pdf finns bifogad nedan.

Rapporten presenteras på en digital pressträff i dag 24 februari kl. 10.00.

Följ livesändningen av pressträffen via denna länk

Journalister har möjlighet att skicka in frågor för besvarande under pressträffen. För mer information eller intervjuförfrågningar, kontakta pressfunktionen.

Kontakt

Riksgäldens pressfunktion: 08 613 47 01, press@riksgalden.se

Riksgälden är statens finansförvaltning. I uppdraget ingår att hantera statens upplåning och förvalta statsskulden. Målet är att göra det till en så låg kostnad som möjligt utan att risken blir för hög. I rapporten Statsupplåning – prognos och analys, som kommer ut tre gånger om året, presenteras prognoser för den ekonomiska utvecklingen och statens budgetsaldo de närmaste två åren. Utifrån dessa beräknar Riksgälden statens upplåningsbehov och tar fram en plan för upplåningen som också redovisas i rapporten.

 

 

Bilaga

• Rapport: Statens upplåning - Prognos och analys 2021:1