Överskott för staten i februari 2021

Överskott för staten i februari 2021

Statens betalningar resulterade i ett överskott på 47,3 miljarder kronor i februari. Riksgäldens prognos var ett överskott på 53,1 miljarder kronor. Att överskottet blev lägre än förväntat förklaras av försenade inbetalningar på grund av tekniska problem hos en ramavtalsbank.

Det primära saldot blev 7,8 miljarder kronor lägre än prognosen. Skatteinkomsterna var cirka 1 miljard kronor lägre än i prognos. Men eftersom skatter för 21 miljarder kronor som skulle ha betalats till Riksgälden på månadens sista bankdag blev försenade på grund av tekniska problem hos en ramavtalsbank påverkar inte dessa budgetsaldot för februari utan för mars. Myndigheternas utgifter var cirka 14 miljarder kronor lägre, bland annat på grund av lägre utbetalningar från Socialstyrelsen, SIDA och Kammarkollegiet.

Riksgäldens nettoutlåning till myndigheter m.fl. var 1,9 miljarder kronor lägre än prognos.

Räntebetalningarna på statsskulden var i linje med prognosen.

För tolvmånadersperioden till och med februari 2021 visade statens betalningar ett underskott på 221,4 miljarder kronor.

Statsskulden uppgick till 1 222 miljarder kronor i slutet av februari.

Utfallet för mars 2021 publiceras den 9 april kl. 09.30.

Nya prognoser för 2021 och 2022 publiceras den 27 maj, kl. 09.30.

Kontakt

Pressfunktionen, 08 613 47 01

Statens budgetsaldo och nettolånebehov1 (miljoner kronor)

 
 
  Utfall februari Prognos februari Differens februari Ackumulerad differens2 Utfall 12-månader
Budgetsaldo 47 322 53 101 -5 780 -5 780 -221 390
Nettolånebehov1 -47 322 -53 101 5 780 5 780 221 390
Primärt saldo3 -16 737 -24 577 7 841 7 841 207 327
Nettoutlåning till myndigheter m.fl.4 -28 514 -26 585 -1 929 -1 929 -883
Räntor på statsskulden -2 071 -1 938 -132 -132 14 946
  - Ränta på lån i svenska kronor -1 609 -1 582 -27 -27 14 367
  - Ränta på lån i utländsk valuta -60 -51 -9 -9 -885
  - Realiserade valutakursdifferenser -401 -305 -97 -97 1 463
1 Nettolånebehovet motsvarar budgetsaldot med omvänt tecken.    
2 Summan av månatliga prognosdifferenser sedan senaste prognos.
3 Nettot av statens primära utgifter och inkomster.    
4 Nettot av myndigheter med fleras in- och utlåning i Statens internbank. Nettoutlåningen innehåller såväl löpande statlig verksamhet som tillfälliga poster, vilka kan beslutas med kort varsel. In- och utlåningen påverkar nettolånebehovet och statsskulden, men omfattas inte av det statliga utgiftstaket.

Statistik om nettolånebehovet, statens upplåning och statsskulden: https://www.riksgalden.se/sv/statistik/statistik-om-statens-upplaning/

Det månatliga utfallet av statens nettolånebehov ingår i Sveriges officiella statistik.

Riksgälden publicerade sin senaste prognos över Sveriges ekonomi och statens upplåning den 24 februari: Statsupplåning – prognos och analys 2021:1

 

Bilaga