Stort budgetöverskott 2017

Statens betalningar resulterade i ett överskott på 61,8 miljarder kronor för 2017. Riksgäldens prognos från oktober var ett överskott på 28,3 miljarder kronor. Skillnaden förklaras till större delen av högre skatteinkomster än beräknat.

Statsbudgeten visade ett överskott på 61,8 miljarder kronor 2017 att jämföra med ett överskott på 85,3 miljarder kronor 2016. En stark konjunktur ledde till fortsatt höga skatteinkomster under 2017. Bland annat bidrog stigande sysselsättning och höga bostadsinvesteringar till utvecklingen. Sjunkande utgifter inom socialförsäkringen och en i övrigt måttlig utveckling av utgifterna bidrog också till överskottet. Överskottet minskade 2017 jämfört med 2016 bland annat beroende på att skatteinkomsterna 2016 påverkades mycket av överinsättningar på skattekontot.

Statsskulden uppgick till 1 328 miljarder kronor i slutet av december vilket var 19 miljarder kronor lägre än i december 2016.

Underskott för staten i december

Statens betalningar resulterade i ett underskott på 69,6 miljarder kronor i december. Riksgäldens prognos var ett underskott på 92,3 miljarder kronor.

Skatteinkomsterna var cirka 18 miljarder kronor högre än prognos. Det beror främst på högre inbetalningar av kompletterande skatt. Eftersläpningen av statistik för skatteinkomsterna är relativt lång, men avvikelsen kan troligtvis till en del förklaras av en starkare utveckling av skattebasers utveckling än beräknat. Samtidigt går det inte att se så stora avvikelser i de skatter som debiteras preliminärt. En annan förklaring är att betalningsmönster för skatterna påverkats mer av det ovanliga ränteläget än vad som beräknats. Det handlar i så fall om förskjutningar av kassaflöden över tid och främst att skatteinbetalningar sker tidigare.

Riksgäldens nettoutlåning till myndigheter m.fl. var 3,3 miljarder kronor lägre än prognos. Avvikelsen beror huvudsakligen på lägre utlåning till Pensionsmyndigheten.

Räntebetalningarna på statsskulden var 0,4 miljarder kronor lägre än prognos.

Utfallet för januari publiceras den 7 februari, kl. 09.30.

Kontakt:

Tord Arvidsson, analytiker, 08 613 47 53
Robert Sennerdal, pressekreterare, 08 613 47 01



Statens nettolånebehov1 (miljoner kronor)    
  Utfall dec. Prognos dec. Differens dec. Ack. diff.2 Utfall 12-mån
Nettolånebehov 69 581 92 251 -22 671 -33 463 -61 780
Primärt lånebehov exkl. nettoutlåning3 35 141 54 093 -18 952 -28 702 -69 186
Nettoutlåning till myndigheter m.fl. 28 049 31 396 -3 348 -3 401 -2 902
Räntor på statsskulden 6 391 6 762 -371 -1 359 10 308
  - Ränta på lån i svenska kronor 7 967 7 372 595 109 13 158
  - Ränta på lån i utländsk valuta 14 26 -12 -548 -904
  - Realiserade valutakursdifferenser -1 589 -636 -953 -921 -1 947
1 Nettolånebehovet motsvarar budgetsaldot med omvänt tecken.    
2 Summan av månatliga prognosdifferenser sedan senaste prognos (oktober 2017).
3 Nettot av statens primära utgifter och inkomster exklusive nettoutlåning till myndigheter.
4 Utfallet är preliminärt och kan komma att revideras i samband med Riksgäldens årsbokslut.
För definitivt årsutfall hänvisas till Riksgäldens årsredovisning 2017.    

Statistik om nettolånebehovet, statens upplåning och statsskulden:

https://www.riksgalden.se/sv/For-investerare/upplaning_statsskuld/

Attachments:

http://www.globenewswire.com/NewsRoom/AttachmentNg/2647cfc2-b547-44b0-a973-0f101fe014d6